I will kiss and tell ... ?
Har vart dålig på att höra av mig, inte många som vet varför, vet inte om ja vet själv. klart jag vet, vore dumt att påstå något annat..
så ja vet varför, men ja vet inte varför varför.
trodde ja skulle vara mer "stark", kunna förstå och vara förberedd, men de blev inte så. som att kasta sig utför ett stup. och veta att de kommer kännas i magen. men när man väl gör det blir man lika shockad.. att de kändes verkligen..
de mesta snurrar runt just nu, så mkt runt om som egentligen inte borde påverka så mkt, men de gör de. hela tiden, de läggs på hög, man hinner inte ta tag i det. och sen rinner de över och de blir askalas inne i huvet.
försök glöm, tryck undan, de löser sig. men de är mkt just nu..
för exakt en vecka sen kunde ja riktig peta på de som gjorde ont, de var på riktigt då. men inte nu. inte förrens allt är borta, avkalarat, att slippa skjuta på de som känns värst..
jag borde vara van, ja trodde jag var van, men så var det inte, tydligen!
och sen kommer herr allsmäktig in i bilden, å liv å hej å hå. nej, skit på dig. för ja orkar ingen positiv jävla anda i det hela,de är JAG som bestämmer över mitt liv, ingen kommer komma och gör det åt mig. så nu får ja vara ledsen och arg, och kör upp den där ramen någonstans där solen inte lyser..
snart blir allt bra, vi vet iaf att 1 av oss mår bättre nu, de VET jag!
nu ska ja sova
mm, de ska ja.
xoxo
så ja vet varför, men ja vet inte varför varför.
trodde ja skulle vara mer "stark", kunna förstå och vara förberedd, men de blev inte så. som att kasta sig utför ett stup. och veta att de kommer kännas i magen. men när man väl gör det blir man lika shockad.. att de kändes verkligen..
de mesta snurrar runt just nu, så mkt runt om som egentligen inte borde påverka så mkt, men de gör de. hela tiden, de läggs på hög, man hinner inte ta tag i det. och sen rinner de över och de blir askalas inne i huvet.
försök glöm, tryck undan, de löser sig. men de är mkt just nu..
för exakt en vecka sen kunde ja riktig peta på de som gjorde ont, de var på riktigt då. men inte nu. inte förrens allt är borta, avkalarat, att slippa skjuta på de som känns värst..
jag borde vara van, ja trodde jag var van, men så var det inte, tydligen!
och sen kommer herr allsmäktig in i bilden, å liv å hej å hå. nej, skit på dig. för ja orkar ingen positiv jävla anda i det hela,de är JAG som bestämmer över mitt liv, ingen kommer komma och gör det åt mig. så nu får ja vara ledsen och arg, och kör upp den där ramen någonstans där solen inte lyser..
snart blir allt bra, vi vet iaf att 1 av oss mår bättre nu, de VET jag!
nu ska ja sova
mm, de ska ja.
xoxo
Kommentarer
Trackback
